Obamas seger

Puh.

Jag hoppades och hoppades och hoppades att han skulle vinna men vågade ändå inte riktigt tro att det skulle bli så på riktigt, trots att alla siffror pekade ditåt. Har vi nu en riktig jävla råröta så blir han faktiskt bra också.

Om inte annat så blir det väl en spark i arslet på det hopplöst politiskt efterblivna Amerikat. Kan man hoppas.

(Mindre roligt är ju folkomröstningarna mot homoäktenskap och annat, men det är ju ändå bara tillfälliga motgångar. Vi vet alla hur det kommer att gå: vidsynthet, tolerans och sunt jävla förnuft kommer att besegra puckokonservatism. Visst, det lär ta några år till, men hav tillförsikt! This too shall pass.)

Men tillbaka till landet på andra sidan pölen som nu kommer att få sin första icke-vita president. Det är riktigt stort – nu idag är det riktigt stort. Om tio år kommer det fortfarande vara riktigt stort. Men om femtio år? Knappast. Då har tiden hunnit ikapp, då kommer man att undra varför det dröjde så länge. Hur kunde det ta 200 år innan det land som anser sig vara världens bästa demokrati valde något annat än en vit penisbärare till president?

Nu väntar vi bara på att ett svenskt riksdagsparti får någon med utomeuropeiskt ursprung till partildare.

Men ett steg i taget. Idag ska vi vara glada för att amrisarna gjort ett fall framåt.

Grattis!

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: