Nanofiktiondags!

Det finns tydligen ingen allmänt accepterad definition av nanofiktion. Jag går på en av de striktare: en nanofiktionhistoria ska berätta en historia på max 50 ord. Här är en jag totat ihop idag.

Specialinspektör Torstensson vacklade ut på luftskeppets lutande däck med fickuret i handen.

Fleischmann skrattade hest med Torstenssons tjänsteportfölj under armen. Strålpistolen lyste grönt.

– Spelet är mitt.

– Du hittade alltså sprängladdningen?

Fleischmann bleknade.

Torstensson tryckte på uppdragskronan och duckade. Explosionen var öronbedövande.

– Han kommer väl tillbaka som vanligt, muttrade han.

2 kommentarer till Nanofiktiondags!

  1. Tobias skriver:

    Kul. Här är ett försök från mig:

    Handläggaren tittade bekymrat på besökaren:

    – Vill ni inte ringa någon?

    Besökaren förblev tyst.

    – Ni kan ringa härifrån om ni vill

    Handläggaren sköt telefonen över bordet mot besökaren.

    Besökaren lyfte långsamt handen, böjde sitt ena finger och sa frågande:

    – ET…phone home?

  2. Haha! Riktigt bra! :D

%d bloggare gillar detta: