Dataspel tas på allvar – äntligen!

25 november 2008

Sossarna har satt ihop en lista på sex punkter för sin dataspelspolitik. Det är inte en dag för tidigt att politikerna börjar ta dataspelen på allvar, och sympatiskt nog har de med formuleringar om kultur och inte bara pengar. DN:s Jonas Thente är försiktigt optimistisk, och det är nog en sund inställning.

Hans förhoppning om att man inte ska ge sig in och detaljreglera kan jag bara instämma i. Dataspelsbranschen i Sverige gör bra spel utan att någon politiskt tillsatt, halvt okunnig person ska lägga sig i eller försöka hitta på något eget alternativ. Precis som kommunala musikskolan har varit en av förutsättningarna för att Sveriges enorma musikindustri så bör man inrikta sig på att ge möjligheter för intresserade ungdomar att lära sig grunderna i spelkonstruktion och andra relevanta färdigheter. Det man ska passa sig för är mediautbildningskatastrofen: inga dataspelsgymnasier, men gärna relevanta kurser.

Programmet kan enkelt delas in i informationsinhämtning, utbildning, näringslivspolitik och kulturpolitik. Att man insett att man inte vet så mycket är ju en bra utgångspunkt, och att satsa på utbildning är det viktigaste bland det övriga. Jag tror inte att dataspelsbranschen behöver någon särskild sorts stöd eller liknande, och risken är att om man börjar peta i sådant kan det gå helt över styr. Samma sak med kulturområdet: acceptera dataspelen som en kulturyttring och väg in dem i relevanta kulturella sammanhang, men särbehandla dem inte.

Sedan kan man ju hoppas att även analoga spel någon gång lyfts på detta sett, men det är väl för lite pengar i dem för att det ska vara en realistisk förhoppning.

I DN diskuterar man även lånandet mellan spel och film med Per Strömbäck, som har en del vettigt att säga (i motsats till när han fick kommentera UNT:s ledare om fildelning, där han inte imponerade på mig). Han verkar ha vettiga åsikter om spel, men blandar han verkligen ihop Drakar och Demoner med Dungeons & Dragons? Oförlåtligt i så fall! Man får hoppas att det är på DN man begått det i nördsammanhang pinsamma misstaget.


Webbserier del ett

5 oktober 2008

Vill du slösa bort några minuter (timmar, dygn etc) framför datorn? Webbserier!

Kvalitet

Kvalitet är i viss mån subjektivt, men om man vill ha välgjorda bilder, schyssta dialoger, karaktärer med mer än en dimension och humor med något högre nivå än en vanlig dagstidningsstripp platsar de här. Inga förkunskaper krävs.

Bruno (avslutad, uppskattningsvis 2000+ strippstora serier i arkivet)

En ung missanpassad kvinnas uppväxt med depressioner, trassliga relationer och existensialistisk ångest. Fast roligt! Låter det som en dussinserie? Oroa er inte. Bruno är the real deal.

Länken ovan går till den första sidan i arkivet. Bara citatet ”[I]t’s hard not to respect a hung-over Catholic in an ape suit” borde egentligen räcka, men för er som vill ha mer finns här en halvt slumpmässigt utvald sida något senare när det börjat komma igång på allvar.

Jag har själv inte läst ända till slutet eftersom jag inte riktigt vill att det ska ta slut. Mesigt kanske, men jag är ju en riktig softis.

Questionable Content (ny serie varje vardag, drygt 1200 i arkivet)

Kaffe, indiemusik och förvirrade människor. Inte ett originellt upplägg och betydligt mer lättsamt genomfört än Bruno men skickligt och jäkligt roligt. Musikreferenserna kan man glida förbi (och de minskar betydligt senare i historien). Inte så skickligt tecknad till att börja med, men som med många webbserier blir tekniken bättre och bättre tills det så småningom ser ut så här. Rubriklänken går till första strippen (som inte är så snygg) och den andra till en med tämligen irrelevanta sidokaraktärer för den som är rädd för spåjlers.

Nördserier

Fejsa faktum: nätet domineras fortfarande av nördar, åtminstone om man rör sig utanför MyLunarFace. Om man dessutom betänker att det är rätt nördigt att göra sin egen serie är det knappast förvånande att de flesta webbserier är mer eller mindre nördiga. Här är ett urval av de bättre.

Order of the Stick (ett par nya helsidor per vecka, drygt 600 i arkivet)

Nördkategori(er): rollspelare.

Skickligt tecknade streckgubbar (jo, faktiskt) i en Dungeons & Dragons-kampanj. En av de mest vältecknade och bäst skrivna nördserierna.

Samma skapare gör även Erfworld som utspelar sig i ett turnbaserat strategispel typ Heroes of Might and Magic.

xkcd (2-3 nya per vecka, knappt 500 i arkivet)

Nördkategori(er): naturvetare i stort

Undertiteln är ”a webcomic of romance, sarcasm, math, and language” och det täcker in det mesta. Bitvis rätt tillgänglig även för ickenördar. Inte så skickligt tecknad alla gånger men innehållet kompenserar.

Darths & Droids (tre nya helsidor i veckan, drygt 150 i arkivet)

Nördkategori(er): rollspelare, Star Wars-fans

Inspirerad av DM of the Rings och med Irregular Webcomics David Morgan-Mar som en av skaparna. En screencap serie om hur Stjärnornas Krig-filmerna skulle ha varit om de egentligen varit en rollspelskampanj. Skapade en mindre internetmem när den introducerade meningen ”Jar Jar, you’re a genius” som aldrig förekommit på nätet tidigare, i alla fall inte där Google kommit åt.

Rent märkliga

Inte för alla, men helt rätt för vissa.

The Perry Bible Fellowship (inga nya på länge, ett par hundra i arkivet)

Små surrealistiska strippar med varierad teckningsstil, inte alltid med en enkel punchline. Nej, den har ingenting med biblar att göra, även om det drivs med religion någon gång emellanåt.

Garfield Minus Garfield (nya när det kommer nya originalstrippar, okänt antal i arkivet)

Dagstrippserien Garfield (Gustaf på svenska – ni vet, den med den feta lata katten som äter lasagne) är usel, men när man tar bort huvudpersonen och bara lämnar kvar hans ägare Jon blir den faktiskt rätt underhållande. Inget man sträckläser eller kollar varje dag, men vill man ha sig en dos ungkarlssmåexistentialistism passar den utmärkt.